Vad är rimligt att ha i bostadslån?

Det finns egentligen inga officiella riktlinjer eller rekommendationer för hur stort bolån som är rimligt att ha, utan det beror helt på hur din ekonomi i stort ser ut och vilka levnadskostnader du har. En tumregel är dock att du inte bör lägga mer än mellan 25 och 30 procent av din inkomst på boende. På den här sidan förklarar vi hur det fungerar och vad som kan vara bra att tänka på innan du ansöker om ett visst lånebelopp.

Utgå ifrån dina ekonomiska förutsättningar och bolånetaket

När du ska räkna på hur stort lån du kan ta och vilka kostnader lånet medför måste du se till vad som är rimligt i förhållande till dina och hushållets ekonomiska förutsättningar. Men det gäller också att utgå ifrån de regler som faktiskt finns för bolån. Sedan 2010 finns det så kallade bolånetaket i Sverige, vilket begränsar ett bostadslån till max 85 procent av bostadens marknadsvärde. De resterande 15 procenten måste du står för själv, och den delen kallas kontantinsats.

Håll koll på amorteringskravet

Det gäller också att hålla koll på amorteringskravet och vilka regler som gäller beroende på din belåningsgrad och skuldkvot. Detta avgör nämligen hur mycket du måste betala av på lånet varje månad. Amorteringen minskar ditt lån och därmed dina räntekostnader, vilket är en stor fördel, men det är viktigt att du säkerställer att du har råd att göra de amorteringar som krävs och anpassar storleken på bolånet därefter.

Amorteringskravet innebär följande

  • Tar du ett bolån på över 70 procent av bostadens värde ska du amortera  minst 2 procent per år.
  • Tar du ett bolån på mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska du amortera minst 1 procent per år.
  • Är skuldkvoten (bolånet delat med din årliga bruttoinkomst) mer än 4,5 gånger större än hushållets årliga inkomst före skatt måste du amortera ytterligare 1 procent av den totala lånesumman per år.

Är belåningsgraden lägre än 50 procent av bostadens värde finns inget krav på amortering, men ligger skuldkvoten på 4,5 gånger mer än hushållets bruttoinkomst behöver du däremot fortfarande betala 1 procent av lånebeloppet per år.

Banken ger dig lån utifrån din inkomst och KALP-kalkyl

Innan du kan beviljas ett bolån måste du ansöka om ett lånelöfte, vilket är ett slags förhandsbesked på hur mycket pengar du har möjlighet att få låna (det finns dock inga garantier för att du får låna exakt det beloppet när det väl är dags att ta bolånet).

Banken ger dig ett lånelöfte baserat på hushållets totala inkomst och även resultatet av en kalkyl som kallas KALP (kvar-att-leva-på). KALP är ett verktyg som långivarna använder för att säkerställa att du som låntagare har tillräckligt mycket kvar att leva på varje månad efter att du har betalat dina fasta kostnader, ränta och amortering.

Ett lånelöfte kan som sagt ge en fingervisning om hur stort bolån du kan få, men det kräver att dina ekonomiska förutsättningar inte ändras. Och viktigt att komma ihåg är att du inte måste ta den lånesumman bara för att du kan få den. Lånelöftet anger det maximala bolånebeloppet utifrån vad du har råd med, men det är ju upp till dig att avgöra vad du själv tycker är värt att lägga på ditt boende.

Tips: Gör din egen KALP-kalkyl och se över dina kostnader

Ett bra sätt att få en tydligare bild av sin ekonomi och vad man har råd med är att göra en egen KALP-kalkyl. Får du ett lågt värde med små marginaler för bolånekostnader kanske du hittar andra utgifter som du kan dra ner på och på så vis öka KALP-värdet.

Följande uppgifter behövs för att göra en KALP-kalkyl

  • Värdet på bostaden
  • Bolånets storlek
  • Hushållets totala bruttoinkomst
  • Hushållets storlek
  • Driftkostnader
  • Levnadskostnader (beräknas utifrån ett schablonbelopp som Konsumentverket har satt)

Man räknar på hushållets totala inkomster minus bolånekostnaderna, eventuella övriga lånekostnader, levnadskostnader och driftkostnader. Om hushållet består av fler än en person gör man en beräkning av antalet hushållsmedlemmar, och finns det barn i hushållet beräknar man kostnaden för barnen utifrån deras ålder.

På Konsumentverkets sida Beräknade hushållskostnader hittar du mer information om vad som ingår i levnadskostnader och hur de har beräknat kostnaderna för ett hushåll.