Ett nytt bankkrav kan höja bolåneräntorna och göra privatpersoners bostadslån dyrare. Det nya bankkravet innebär att bankerna måste byta ut sina befintliga obligationer mot nya obligationer som ska kunna skrivas ner under kristider.
Ändringarna för bankernas obligationer leder till att bankerna får högre kostnader, vilket spås att komma att överföras till konsumenterna i form av höjda räntor för bostadslån. Även om ändringen kan verka onödig minskar det risken för skattebetalarna om ännu en finanskris skulle inträffa.
Nytt bankkrav minskar skattebetalarnas risk
Det nya bankkravet som blir lag 2018 och ska vara infört senaste 2022 innebär att bankerna växlar in gamla obligationer mot nya för att skapa en buffert vid en finansiell kris. Ändringen genomförs för de systemviktiga bankerna, detta eftersom att staten tidigare fått lösa ut bankerna för stora belopp, något som i slutändan drabbar alla skattebetalare.
Tänk på! Kravet kan verka onödigt men det kan spara skattebetalarna mycket pengar vid en finanskris.
Lagförslaget bör med andra ord ha en positiv effekt vid en krissituation, men i dagsläget är den största nackdel att de nya obligationerna kan komma till en högre kostnad vilket gör att bankerna kan ta ut högre avgifter av konsumenterna, exempelvis för bostadslån. Detta behöver dock inte ske eftersom att bankerna har en lång tidsperiod på sig att införa dessa ändringar och kanske därför inte anser att denna utgift behöver omedelbar kompensation.
Bankkravet kan påverka bolåneräntorna
Den nuvarande viktigaste aspekten för skattebetalarna är om det nya bankkravet gör någon skillnad på bolåneräntorna. Troligtvis kommer ändringen att skölja över till viss del på bolånen eftersom att bankerna brukar hantera ökade lånekostnader genom att höja sin egna avgifter, vilket kan pressa upp priset på svenska storbankers bostadslån. Om så är fallet återstår att se, det kan även vara så att bankerna inte höjer räntan av denna anledning på en lång tid eftersom att ändringen behöver vara genomförd först 2022.
